Han förtjänar inte mig
Om det inte vore för allt stöd jag gett honom och påtryckningar hade han aldrig varit här idag, och när han väl är här - ja vad väljer han bort, den som stöttat och hjälpt honom dit han är idag. Själviskt? JÄVLIGT!
Sen ska jag inte säga att vi inte hade våra problem, tro mig, det hade vi. Dock sådant som de flesta parrelationer måste utstå, vet inte om våra problem särskilde sig särskillt jämfört med andra pars. Men tydligen såpass att han inte klarade av det. Jag börjar inträda i den arga och besvikna fasen, det känns lite skönt såhär två veckor efteråt...
Men fortfarande kan jag inte sluta hoppas och önska att han ska inse vad han har gjort och vilja ha tilbaka mig- skulle dock intre motta honom med öppn armar, hell no! Men önska kan man ju...
Men fortfarande kan jag inte sluta hoppas och önska att han ska inse vad han har gjort och vilja ha tilbaka mig- skulle dock intre motta honom med öppn armar, hell no! Men önska kan man ju...
Kommentarer
Trackback
