Avslut
Jag tror att jag äntligen har fått det avslut jag har velat ha rätt länge. Det satt djupt in och jag är så grymt sårad, arg, besivken, hjärtekrossad så det finns inte. Men nu vet jag - det kommer aldrig mer bli vi igen. Jag har inget som helst hopp kvar och jag känner mig bara så fruktansvärt ensam. Jag vet att jag har massa jättefina vänner som har stöttat mig nått enormt men jag kan inte låta bli att känna mig som den ensammaste människan i världen.
Nu ska jag helt plötsligt klara mig själv, bo själv, betala mina räkningar själv, vara ensam så fort mörkret faller på. Det värsta är att jag är så kär i honom och vill verkligen inte ha någon annan... Jag har gått ned 4 kg på lite över en vecka, och det är inte direkt så att jag har någon övervikt hängandes kring mig, utan nu är jag snarare början på mager- något jag hatar att vara.
Detta drabbar hela mitt liv, mina framtidsplaner och verkligen allt.
Jag sörjer nått brutalt. Det känns som att jag har misst honom i en dödlig olycka - ännu värre- han vill inte leva med mig längre.
Nu ska jag helt plötsligt klara mig själv, bo själv, betala mina räkningar själv, vara ensam så fort mörkret faller på. Det värsta är att jag är så kär i honom och vill verkligen inte ha någon annan... Jag har gått ned 4 kg på lite över en vecka, och det är inte direkt så att jag har någon övervikt hängandes kring mig, utan nu är jag snarare början på mager- något jag hatar att vara.
Detta drabbar hela mitt liv, mina framtidsplaner och verkligen allt.
Jag sörjer nått brutalt. Det känns som att jag har misst honom i en dödlig olycka - ännu värre- han vill inte leva med mig längre.
Kommentarer
Trackback
